5 myter om återvinning

Att sortera och återvinna är väl självklart? Eller? Återvinning är ett område under ständig utveckling och därför uppstår gärna ”sanningar” som baseras på okunskap. Här får du svart på vitt om fem vanliga myter.

Det syns inte från gatan, men sopbilarna har flera olika fack som återvinningsmaterialet töms i. Varje fraktion av det sorterade avfallet går sedan till återvinning. Såväl insamlingen som återvinningen bekostas av produkttillverkarna, och hela kretsloppet är beroende av att vi tillsammans sorterar och lämnar avfall på rätt sätt.


Många tänker inte på att det kostar pengar att förbränna sopor. Och alla som har ett sopabonnemang får vara med och betala detta via sin avgift. Med andra ord tjänar vi alla på att minska mängden avfall, samtidigt som vi sorterar så mycket som möjligt till återvinning. Alla vinner på återvinning!


Att bränna upp avfallet är i själva verket den allra sista utvägen. Miljön och klimatet mår mycket bättre av att vi återvinner och återanvänder jordens resurser istället för att bränna upp dem. Papper, till exempel, kan återvinnas upp till sju gånger innan det är förbrukat.

Plast behöver också sorteras. Återvinningen av plastförpackningar bekostas nämligen genom att produkttillverkarna betalar en avgift för varje tillverkad plastförpackning. För att systemet ska fungera får endast förpackningsplast läggas i containern. Övrig plast sorteras som restavfall (brännbart).


Din insats är viktig även om den är liten – summan av alla små insatser ger stora effekter i slutänden! Ett exempel: Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.